På butikshyllan hittar du Hyvä Apajas abborre, gös och regnbågslax i filéer. Regnbågslax, röding och sik finns som hel fisk.

Abborre

• Finlands vanligaste fiskart och också nationalfisk. Lever i sjöar och i bräckta kustvatten. Abborren fångas oftast med nät, ryssjor och under lekperioden i maj-juni med mjärdar. Den bästa fångsten får man under lekperioden eller i slutet av sommaren/på hösten, men abborren är också pilkfiskarnas favorit.
• Abborrens kött är ljust, fast, fettsnålt och har en god smak. Man anser ofta att den har mycket ben, men i verkligheten är de stora benen ganska få och lätta att ta bort också från den råa fisken.
• Abborren passar bra till soppor och buljonger. Större abborrar är goda fileade och stekta i panna eller tillagade i ugn, rökta eller grillade.

Regnbågslax

• Vår viktigaste odlade fisk. Regnbågslaxen är en Stillahavslax och härstammar från Nordamerika. Den kan inte föröka sig i finländska vatten, och behöver därför hjälp av fiskodlare (odling kräver tillstånd från vattendomstolen och miljöcentralens övervakning). Ynglen föds i sött vatten, men större regnbågslaxar lever i både sött och bräckt vatten.
• Regnbågslaxarna delas på basen av kvalitet in i tre kategorier, varav Superior- och Standard-kategoriernas fiskar finns till försäljning i detaljhandeln. Superior är en helt felfri, starkt rödköttig fisk. Standard är en basfisk med ljusare kött. Den tredje kategorin används som råvara i livsmedelsindustrin.
• Färsk regnbågslax finns tillgänglig året om antingen som hel fisk, i filéer eller förädlad på olika sätt. Regnbågslaxen säljs alltid tappad på blod och rensad.
• Regnbågslaxen har en liten mängd ben och smakar ypperligt färsksaltad, kokt, stekt, grillad samt varm- och kallrökt. Den är också god gratinerad, samt i grytor och soppor.

Bild: Pro Kala ry

Lax

• Laxen är fiskarnas konung. I naturvattnen lever två olika arter: havslax och insjölax.
• Laxen är en vandringsfisk som leker i strömmande vatten. Havslaxens lekperiod infaller under hösten. Laxarna lever i åar och älvar de första 2–4 åren, varefter de vandrar ut till havet med hjälp av vårfloderna. Efter att ha levt i havet i 2–4 år återvänder laxarna till sitt födelsevattendrag för att leka.
• Laxen är fet och mycket smakrik. Man kan skilja naturlaxen från den odlade genom köttets färg: naturlaxens kött är bara aningen rödaktigt, medan den odlade laxens kött är starkt rött till färgen.
• Lohi on rasvaista ja erittäin maukasta. Luonnonlohen erottaa kasvatetusta lihan värin perusteella: luonnonlohen liha on vain hiukan punertavaa, kun taas kasvatettu lohi on voimakkaan punalihainen.
• Av laxens nära släkting, laxöringen, finns det tre arter. I Östersjön lever havsöringen, i sjöarna insjööringen och i bäckarna bäcköringen. Havsöringen påminner till utseendet om laxen. Öringen är dock helt täckt av prickar, medan laxens prickar endast finns ovanför sidolinjen. Laxen har en delad stjärt, medan öringens stjärt är rak. Den bästa tiden att fånga öring är från vår till höst. Lax och öring kan köpas som hel fisk, i filéer och medaljonger samt vanligen också färdigt gravad.

Röding

• Rödingen är en mörk, ljusprickig laxfisk. Under lekperioden i slutet av hösten blir hanens mage och sidor klarröda. Rödingen trivs i kalla, rena vatten och dess tillväxt varierar beroende på levnadsvillkoren.
• Fjällrödingen lever i Lapplands fjällvatten. I Finland har man även planterat ut bäckröding och Kanadaröding som härstammar från Nordamerika.
• Röding tillreds på samma sätt som andra laxfiskar.

Kuva: Pro Kala ry

Sik

• Siken hör till laxsläktet och det finns flera arter av den. Gemensamt för alla är att de är täckta av silverskimrande fjäll, de har gråa fenor och litet huvud. I konstgjorda sjöar i norr finns peledsiken, vars rom är särskilt uppskattad. Siken trivs endast i riktigt klara, rena, kalla och djupa vatten, både i sjöar och hav. Lekperioden är i september-november. Den fångas med nät och ryssjor.
• Den bästa fångsttiden är från maj till slutet av hösten, med undantag för peledsiken, som fångas året om. Numera får man också odlad sik året om.
• Precis som laxfiskarna är siken fet och mycket smakrik. Rökt sik samt färsksaltad, s k gravad sik är mycket omtyckt, och den passar ypperligt i soppor och att tillaga i ugn. Sikfiléer är goda också stekta eller grillade.

Bild: Pro Kala ry

Se alla Hyvä Apajas färska fiskar ››
Se alla Hyvä Apajas gravade fiskar ››
Se Hyvä Apajas romprodukter (b la siklöjerom) ››

Övriga finländska fiskarter

Ål | Vandringsfisk, som planterades ut i finska naturvatten speciellt under 1960- och 70-talen. Ålbestånden är helt beroende av utplanterade ålar. Ålen har ljust, fast kött och en liten mängd ben. Den är fetast av alla våra matfiskar (t o m 35 % fett).

Gädda | En rovfisk med vassa tänder, som är en av de fiskarter som brett ut sig mest geografiskt. Trivs vid skyddade stränder och i grunda vatten, hav och sjöar. Lekperioden infaller på våren direkt efter islossningen, och den bästa fångsttiden är från oktober till maj. Gäddan fångas med nät och ryssjor, och hör också till fritidsfiskarnas vanligaste fångst. Gäddan är en fettsnål fisk, och dess milda smak avviker tydligt från andra fiskar. Gäddan är en relativt benig fisk.  

Flundra | Flundran är platt, ensidig, har sned mun och ögonen på samma sida av huvudet – den har anpassat sig till ett liv på havsbotten. Piggvaren, som lever i saltare vatten, är rundare. Flundran leker i maj-juni, och förökar sig bara i tillräckligt salt vatten. Flundran fångas med nät, från slutet av sommaren till hösten. I yrkesfiske är flundran ofta en bifångst. Under den bästa fångstperioden i slutet av sommaren är flundrans tarm alltid fylld, och flundror som finns i handeln måste därför vara öppnade och rensade.

Skarpsill | Hör till sillfiskarna och påminner till utseendet om strömmingen, men har till skillnad från strömmingen sträva fjäll på magen. Skarpsillen används bl a till kryddfisk och ansjoviskonserver.

Gös | Abborrens ”kusin”, en rovfisk som påminner om gäddan. En sötvattenfisk som också trivs i bräckta vatten vid kusterna, och föredrar grumliga och varma vatten. Lekperioden är under sommaren, då gösen lever i stim. Gösen fångas med nät nästan året om. Även fällor eller öppna ryssjor används, och det är populärt att fiska efter gös med drag. Gösen har vitt, fast och medelfett kött och är nästan benfri då den fileats.

Braxen | En platt och hög mörtfisk som trivs i varma, söta vatten men också klarar sig i bräckt vatten med låg salthalt. Braxen har hårda, stora fjäll och tjocka, kraftiga sidoben. Braxen leker i maj-juni. Den bästa fångsttiden infaller på våren. Yrkesfiskarna får ofta braxen som sidofångst.
Braxen är en relativt fet och smakrik matfisk. Benen, som är typiska för mörtfiskar och främst finns i stjärtdelen, besvärar inte så mycket i stora fiskar som väger över två kilo. För att undvika att benen skärs av i stumpar ska du inte dela inte braxen i små bitar vid tillagningen.

Lake | Laken är släkt med torsken. Den är en lång fisk med personligt utseende, och över hälften av fisken består av stjärt. Laken lever i kallt vatten och är vanlig i hela Finland. Man påträffar den i insjöar men också i kusternas bräckta vatten med låg salthalt. Laken fångas oftast vintertid, från december till mars. Lekperioden är i februari-mars. Laken har en liten mängd ben och köttet är ljust, fast och fettsnålt. Laken har en svag smak av muskot.

Nejonöga | Nejonöga är en rundmunnad, käklös och fingertjock fisk, mörkgrå och avlång. Den lever största delen av sitt liv i havet, och äter genom att med sin sugmun och sina vassa tänder borra sig fast i andra fiskar och stenar. Nejonögon vandrar på höstarna från Östersjön för att leka i åar, och fastnar i fällor.

Strömming | Vår viktigaste fångstfisk, vandrar i stim mellan stränder och öppet hav. Nära släkt med sillen: till utseendet påminner de om varandra, men strömmingen växer långsammare och har lägre fetthalt än sillen. Strömming fångas året om, i huvudsak med trål. En stor del av strömmingen leker på våren, men i Östersjön lever också strömming som leker på hösten. Strömmingen är en mångsidig fisk, vars fetthalt varierar beroende på näringssituation och årstid.

Mörten & iden är släkt. Mörten är Finlands tredje vanligaste fiskart. Den skiljer sig från andra mörtfiskar tack vare de röda ögonen, iden har gula ögon. Mörten trivs i frodiga dammar, bäckar, sjöar och i havet. Iden lever i klara och kalla insjöar samt i bräckt vatten. Mörten har mycket ben, vilket gör att den inte används så mycket som matfisk. Iden påminner till utseendet om braxen och kallas därför ”Nordens braxen”. Iden är en av de viktigaste fångstfiskarna för yrkesfiskarna i Lapplands konstsjöar. Mörtens och idens ryggfilé är tjock och saftig. Fiskarna har ljust kött och stark smak.

Källa och bilder: Pro Kala. Läs www.prokala.fi på svenska ››
Bekanta dig också med WWF:s Fiskguide (på finska) ››

Kostcirkeln är ett bra rättesnöre då man ska komponera en måltid. Varje måltid ska innehålla grönsaker, bär och frukter, sex nävar per dag. Fullkornsspannmål är den bästa fiberkällan, och protein är nödvändigt för kroppen. Använd kallpressad vegetabilisk olja i matlagning och som salladsdressing; på så sätt får du mjuka fetter som är bra för hjärtat.

Och så vidare och bla bla bla i all oändlighet. Hur många gånger har du läst samma saker och hur många gånger har du börjat oroa dig för att du måste lämna bort allt som är gott och bara äta sådant som inte smakar nånting? Hur många gånger har du gått ifrån tanken om att börja äta hälsosammare och fortsatt med att äta precis vad du vill?

Hur skulle det vara att tänka: "Jag äter hälsosammare och fortfarande precis vad jag vill"?

Det är inte svårt!

Om allt prat om hälsosam mat skrämmer dig, är det viktigt att du har ett par saker klara för dig:

• Det är ganska lätt att göra en smaskig måltid lite hälsosammare – speciellt om man använder sig av högklassiga råvaror. Fisk och grönsaker kan man ju t o m använda som pizzafyllning ››
• Hälsosam betyder inte smaklös. Med hjälp av kryddor och örter kan du minska på saltmängden utan att kompromissa med smaken. Minska på saltet successivt och testa olika kryddor. Syran i t ex citron och lime lyfter fram saltsmaken. Börja med baskryddor då du kryddar fisk: basilika, kryddpeppar och oregano. Snart kommer du att vilja prova på lite mer avancerade smaker: anis, fänkål, pomerans, saffran…
• "Jag kan inte tillaga fisk!" Struntprat. Många är rädda för att hantera rå fisk, men till all lycka finns färdigt filead fisk i lämpliga portionsförpackningar, ugnsfärdiga och t o m som färdigmat. (I Hyvä Apaja -sortimentet finns naturligtvis även hel fisk.)

Att äta mer fisk är ett enkelt sätt att ändra kosten åt det hälsosammare hållet. Fisk ger dig många olika vitaminer, mjuka fetter, bra protein och näringsämnen nästan utan att du märker det själv. Läs mer om fiskens hälsoeffekter ››

Det är enkelt att variera fiskrätter

På våra sidor har vi samlat recept som gör det enkelt att tillreda flera olika rätter av en och samma huvudråvara. Av gravad lax kan du enkelt göra en varm matpaj eller en sallad med ost och jordgubbar, men laxen passar också bra att trä på grillspett.

Bekanta dig med Finlands fiskarterna ››

Veganska alternativ

Även om vi i hjärtat är ett fiskhus, har vi även annat i sortimentet: vår gula och svarta cavi-art som är helt veganska, och vår sallads- och majonnäsfabrik har dessutom utvecklat en vegansk majonnäs. Om du inte hittar den veganska produkt du söker i din butik, fråga köpmannen!

---

PS. Någon klok människa har sagt att hälsosam mat också gör en glad. Eller rent av lycklig. Hmm… vågar du prova?

Lax- och regnbågslaxfiléerna har fem olika trimningsgrader, som bestäms av hur pass mycket filén har putsats. A-filén är minst behandlad och därför billigast, men måste bearbetas mer. E-filén har putsats tills den är helt skinnfri, och är därför dyrast, men å andra sidan enklast att arbeta med.

A-skuren filé

Kragbenet samt ryggraden och revbenen har avlägsnats från fisken. Sidobenen, fenorna, fenstrålarna och bukfettet finns kvar.

B-skuren filé

Samma beredning som ovan, men en del av rygg- och bukfettet samt fenorna och fenstrålarna är borttagna.

C-skuren filé

Rygg- och bukfettet har avlägsnats noggrannare än i B-skuren filé. Sidobenen har avlägsnats maskinellt, vilket betyder att fisken är 98-100% benfri.

D-skuren filé

Förutom ovanstående beredning har rygg- och bukfettet putsats bort helt och hållet. Dessutom har filéns stjärtbit avlägsnats.

E-skuren filé

Den mest noggranna trimningsgraden, där filén har beretts enligt alla ovanstående punkter, och dessutom har skinnet avlägsnats.

Fisk är riktig hälsomat. Enligt rekommendationerna borde man äta fisk minst 2-3 gånger i veckan och variera mellan olika fiskarter.

Varför ska man äta fisk?

• Fisk innehåller rikligt med D-vitamin som stärker skelettet. (En enda fiskmåltid innehåller den rekommenderade dagsdosen av D-vitamin.)
• Fisk är lättsmält föda.
• Fiskens fett är mjukt fett och innehåller omega 3-fettsyror.
• De flesta fiskar innehåller endast lite energi, men mycket näringsämnen jämfört med mängden energi: en fiskmåltid ger en lätt och bra känsla i kroppen. (Psst! Fisk går alltså bra att äta om du behöver gå ner i vikt!)
• Fisken innehåller flera näringsämnen som hela din kropp behöver: protein, B12-vitamin samt mineral- och spårämnen såsom selen.
• Det lönar sig att äta fisk också då man äter för två. Forskningen har lyft fram betydelsen av DHA för fostrets utveckling (kom ihåg att följa mödrarådgivningens råd!). 

Fisk är alltså riktig superfood…

…och det har vi vetat länge. I många studier talas det om samma saker – ibland lite försiktigare, ibland är man eld och lågor. Det finns mycket fakta om fiskens nytta, och på nätet kan man ta del av olika studier: att äta fisk regelbundet minskar bl a risken för hjärt- och kärlsjukdomar, ökar diabetikers glukostolerans, förebygger osteoporos. Mjukt fett är bra för hjärtat, omega 3-fettsyror viktiga för hjärnan och centrala nervsystemet. Lederna, huden, ögonen … hela kroppen mår bra då du äter fisk.

Det forskas också mycket i fiskfetternas gynnsamma effekt på t ex inlärning och intelligens, och man antar att fisk påverkar humöret till det bättre.

Enligt oss är det kanske just det här sistnämnda som är något av det allra viktigaste: att fisk får oss på bättre humör. Skulle det rent vetenskapligt kunna bevisas att man blir lyckligare av att äta (eller tillaga) fisk?

Varför inte, eftersom…

• fisk tillagas snabbt, på ett par minuter. Extra viktigt för alla som hellre använder sin tid t ex till utelek med familjen.
• fisk erbjuder utmaningar åt alla vanare kockar: testa t ex att göra en bouillabaisse med räkor och kallrökt lax.
• fisk smakar så otroligt gott – och det om något gör ju en lycklig!

Hitta ditt eget sätt att äta mera fisk – gå till receptsökningen ››

Visste du?

D-vitamin

Nästan alla fiskar innehåller lättupplösligt D3-vitamin – gös, sik och strömming har speciellt hög D-vitaminhalt. D-vitamin stärker skelettet, som hos människan växer ända till 30-årsåldern. Om kroppen har D-vitaminbrist försvagas upptagningen av kalsium och fosfat, och finns inte i tillräcklig mängd för skelettet.

I Finland räcker solljuset inte till för att producera tillräckligt med D-vitamin på din hud och du behöver därför få i dig D-vitamin via maten. Det finns i betydande mängder bara i väldigt få animaliska produkter, egentligen bara i ägg och fisk. D-vitamin finns också i skogssvamp, och tillsätts i t ex margariner och mjölkprodukter.

Fettsyror

De flesta fiskarters fetthalt varierar mellan 0,5–24 %. Bl a abborre, gös och gädda har låg fetthalt. Lax, regnbågslax och sill har rikligare halter av fett. Bland alla fiskar är dessa tre de bästa källorna för omega 3-fettsyror.

Fiskens fett är mjukt eftersom det innehåller rikligt med långkedjiga, fleromättade n-3-fettsyror, speciellt eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), och endast en liten mängd mättade fettsyror. N-3- (dvs omega-3-) fettsyror är speciellt viktiga för  hjärnan, hjärtat, centrala nervsystemet och ögonen. De har också en positiv effekt på huden och lederna. 

Källor

• Pro Kala ››
• Näringsrekommendationer för hela befolkningen / Ravitsemussuosituksia koko väestölle / Evira ››
• Sydänliitto / Hjärtförbundet, som också rekommenderar att äta fisk regelbundet, 2–3 gånger i veckan.